Familjeråd

Snart går jag gå från jobbet och då blir det marsch hem och sen familjeråd. Jag har kallat hela min familj för att höra deras åsikter om saker och ting. För mig är andra människors råd väldigt viktiga, men det slutar oftast med att jag gör som jag vill i alla fall. De som har klurat ut hur det egentligen fungerar gör rätt i att säga precis tvärt emot vad de egentligen vill att jag ska göra från början och voila..! Vem kunde ana att alla barn födda på 80-talet skulle bli ångestfyllda neurotiker? Det var inte så lyckat att tala om för barnen att de minsann kunde bli "vad de ville". Det slutade visst med att ingen vågar ta några beslut alls och allas dörrar står öppna hela tiden. Men korsdrag är aldrig bra, man får spänningshuvudvärk och ont i nacken! Därför brukar jag ta hjälp av min familj, inte för att jag, som sagt, gör som de säger utan för att de får mig att förstå att allt inte behöver vara på blodigt allvar. Särskilt min syster är bra på det, hon är lite mer chill. Kanske beror det på att hon är född tre år efter mig och slapp tre år av 80-talet? ...men skyller på samhället gör jag inte, oroa dig inte Tobias!